Minette Onler

Jag har känt Madeleine i många år, lärde först känna henne när hon var min
spinninginstruktör. En glad tjej med en otrolig energinivå var
första intrycket. Men nu när jag har lärt känna Madeleine, i över 3 år kan jag bara säga att hon är helt otrolig!
Hon har varit min coach och hjälpt mig med träning och kost inför och under tävlingarna, och denna människa driver fram de
bästa hos mig. Att peppa mig till att orka kämpa lite till och våga ge lite till när jag är som svagast, det är det som får en coach att bli grym. Resultatet var bland annat en andra plats på Luciapokalen 2010 och även en andraplats på Battle of Scandinavia 2011.

Tusen tack för all hjälp och stötning!
/Minette

                                                                    

 

Magdalena Trumstedt

I augusti år 2011 genomförde jag en Ironman.  För dig som inte vet vad det är så är det benämningen på den längsta triathlondistansen. Man simmar 3.8 km, byter om till cykelskor och sitter upp på sadeln i 18 mil. Efter detta springer man 4.2 mil, ett marathon.

– Allt i ett svep, utan paus.

Målet var att ta sig i mål och någonstans visste jag att jag skulle kunna klara det. Jag har en bra grundkondition och en extrem drivkraft.

..Och sedan tog jag även hjälp av Madeleine, en riktigt kunnig och motiverande människa. =)

Det är inte alltid så lätt att coacha inom långdistans-sporter.  Mycket handlar om självdisciplin hos den som ska utföra sporten. Det är ju inte så att coachen hänger med på långpassen och ”peppar” när man känner sig sliten. För sliten det blir man vill jag lova. Och då gäller det att ta fram ”pannben”, men även vara uppmärksam så att man inte skadar sig. Har man drivet och följer ett individuellt anpassat träningsprogram, samt har en god kommunikation med sin coach, så når man sina mål.

När man tränar hårt är det även viktigt att äta rätt och våga VILA. Och det är här jag har Madeleine att tacka först och främst. Det är alltid lättare att ty sig till någon annan och Madeleine är väldigt duktig på att lyssna av och se hur man mår fysiskt, men även var man befinner sig mentalt.

Vi arbetade ihop från mars månad fram till min målgång som var efter 11 timmar och 34 minuter den 6 augusti.

Under träningsperioden hade vi mailkontakt så ofta jag ville, men hörde jag inte av mig på ett tag var hon väldigt duktig på att hålla kontakten vid liv. Vi träffades även en gång i månaden och stämde av om schemat var ok eller om jag ville göra några ändringar pga trötthet eller skador.

Madeleine säger ibland att det är vi klienter som gör jobbet och at hon bara vägleder. Och visst kanske det är så, men hade jag inte fått denna vägledning gällande träning, kost och mental rådgivning hade nog inte resultatet blivit detsamma…

– En första plats!!

Tack snälla! I be back!! =)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lady X- mot toppformen

Så har då de månader jag har arbetat med Lady X passerat. Tiden har rusat förbi, tänk att vi har jobbat ihop hela sommaren, nu är hösten här och med den allvaret. Jobb, kortare och mörkare dagar, mer planering med dagistider och annat som ska passas.

För er som inte läst om Lady X tidigare kan jag rekommendera er att klicka i högerspalten under kategorin som heter just Lady X- mot toppformen. Där ser ni bland annat utgångsläget och kan läsa om hur jag har arbetat med henne för att hon ska nå sina mål. Ni får också några exempel på hur jag lagt upp hennes dagar matmässigt. Hon är alltså en god vän till mig och jag har gjort detta helt utan ersättning, för att hon behövde min hjälp, och jag har samtidigt fått möjlighet att dokumentera hennes resa här i bloggen, vilket jag är tacksam för. På så sätt har ni läsare kunnat få mer insikt i hur jag arbetar.

Totalt hade Lady X ca 15 kilo att bli av med. Innan vi började så hade hon tappat 3 kg med hjälp av Viktväktarna, sedan hade tyvärr viktnedgången stannat av. På de tre månader vi jobbat ihop så har hon tappat ca 9 kg, så totalt har hon alltså tappat 12 kg, vilket nu bara ger henne 3 kg kvar till målvikten. Otroligt imponerande!

Idag har hon varit och hälsat på mig här ute i huset och vi tog några efterbilder, att jämföra med de förebilder vi tog den 4 juni i år. Här ser ni skillnaden. 9 kilo alltså mellan bilderna.

När hon var här berättade hon att den blå klänningen hon hade på de första bilderna är så stor nu att hon inte ens kan ha den på sig. Det jag tycker man ser mest skillnad på är ryggen, där hon tidigare hade ganska tydliga “lovehandles”, dessa är i princip borta nu. Även armarna är betydligt smalare och hon berättade stolt att hon orkar massor av armhävningar nu,vilket hon aldrig gjort förut. Jag blev så glad!

Midjan måste ha minskat med typ en decimeter, tyvärr tog vi inga mått innan så det går bara att gissa sig fram där.

Hon tränar nu någon form av konditionsträning varje dag, varvar promenader och löpning, och kör lite styrka hemma varje kväll. Det funkar bättre för henne, som ensamstående, att träna korta stunder i taget än att lägga 30-40 minuter 1-3 dagar i veckan. Resultatet blir givetvis lika bra, så länge du fokuserar och kör hårt när du väl kör. Den bästa träningen är den som blir av.

De sista tre kilona kommer hon att tappa under hösten, det är jag helt säker på. Hon har en sån vilja, och har fått in en så bra rutin med kosten nu så de kommer trilla av på löpande band.

Jag tackar för denna tiden och önskar Lady X stort lycka till med det nya och friska livet!

 

 

Wanja Strid

Jag sprang mycket innan jag fick barn, gärna långt men det gick långsamt och jag hade inga mål eller nån plan. Så blev jag gravid och fick snabbt släppa alla planer på en aktiv graviditet, foglossning och förvärkar gjorde mig helt stillasittande. Graviditet 2 följde snabbt (1,5 år mellan barnen), stillasittande igen. Så när jag äntligen kunde börja träna igen började jag springa lite men kände snabbt att jag ville ha en plan att följa men kände inte riktigt att de gratisprogram man kan hitta passade mig riktigt.

Under min sista graviditet när löpsuget satte in började jag läsa bloggar om folk som sprang. En av mina favoriter blev snabbt fitnesscoachen. Så slog det mig att jag hade läst i nåt inlägg om nån hon coachade. Hittade snabbt infon på hemsidan men tvekade, var det verkligen för en amatör som jag som bara behövde komma ur mammakroppen och få upp flåset? Bestämde mig och skickade iväg ett mail och berättade om vem jag var och vad jag ville. Fick ett snabbt svar, jodå hon hade en lucka och hon kunde hjälpa mig. Jag skickade ett långt mail där jag bland annat för första gången nånsin blev tvungen att formulera tydliga mål med träningen.

Jag ville orka springa en mil i första hand, klara milen under 65 min som nästa steg och 5 km under 30 min.

I februari fick jag mitt första program upplagt enl mina förutsättning och mål och önskemål, en månad blev vi tvungna att pausa pga en skada som krävde löparvila. I slutet av maj sprang jag Vårruset på under 29 min och nu i början av juni sprang jag milen på knappt 62 min. Jag har redan fått revidera mina mål en gång på denna korta tid.

Madde har utöver själva programmen varit ett fantastiskt stöd. Minsta fråga svarar hon på, hon peppar och ”skäller” när det behövs (när jag sprungit för långt eller för snabbt) och hon berömmer när jag passerat en viktig gräns eller nått ett mål. Utan hennes program och hennes stöd hade jag fortfarande kämpat på i samma gamla tempo och sagt till alla att jag inte kan springa fort.

De här månaderna har inte bara fått mig i form utan gett mig en annan självkänsla när det gäller löpning, en känsla av att jag kan och att jag vågar satsa och pröva nya saker.

Jag som aldrig vågat springa lopp om jag inte haft en bra anledning till att jag skulle göra ett dåligt resultat, jag har anmält mig till Stockholms halvmarathon i september och för att få extra peppning på vägen har jag anmält mig till gemensamma träningspass en gång i veckan fram till loppet.

Att ha Madde som coach är den bästa träningsinvesteringen jag gjort och jag kommer sakna henne nu när jag ska försöka klara mig på egen hand!

 

Ina- mot fitnesscenen

Jag ska berätta precis hur det började.

Jag fick ett mail, i början av februari i år. En kvinna presenterade sig som Ina, skrev att hon behövde min hjälp. Hennes dröm var att tävla i fitness men hon hade en liten bit dit. Berättade att hon hade drygt 30 kg övervikt och att hon behövde tappa det mesta av det innan maj, då hon skulle börja jobba igen.

Jag var skeptisk.

Svarade fullständigt ärligt att det var ett extremt tufft mål hon satt upp och att det skulle kräva både stora mängder träning och väldigt lite mat. Gjorde direkt klart för henne att jag inte sysslar med pulverdieter och där var vi helt överrens, hon ville äta riktig mat. Jag målade upp ett exempel för henne, skrev något i stil med “du får räkna med 2-3 timmars träning per dag och extremt lite mat”. Ville veta att hon visste vad hon gav sig in på.

När jag fick svaret förstod jag att det här inte var någon brud som bara lekte omkring, hon menade allvar.

“Jag är så inställd på att lyckas! Har vart o kört 1 1/2 timma nu på morgonen men intervall styrke och kondition.”

Innan vi ens börjat samarbetet alltså. That´s my kind of girl!

Från utgångsvikten på precis över 100 kilo har hon nu tappat 24 kilo. Fortfarande har vi en bit fram till fitnesscenen, såklart, men med den vilja och disciplin hon visat hittills så är jag övertygad om att hon kommer att nå fram. Jag har lovat henne en plats i mitt team nästa år, om hon kommer under 70 kilo innan årsskiftet. 6 kilo kvar, på fyra månader. Det borde vara lätt som en plätt. Den här tjejen har vissa veckor kapat 1,5-2 kg, men givetvis är det så att desto mindre det finns att ta av desto hårdare sitter det, så allt går inte lika “lätt” nu som i början av året.

Jag har ibland, längs vägen, undrat lite försynt hur hon mår, hur det känns, om hon får gå mycket hungrig. Tyckt lite synd om henne, vetat hur hon kämpat. Aldrig har hon med ett ord visat att det varit tufft. “Nej, jag är inte så hungrig”, “Jodå, jag har bra med energi på träningen!”, “Maten funkar jättebra!” Hon är inte den som klagar, hon bara kör. Jag är så imponerad!

En period hade vi lite problem med hennes hälsenor, löpningen var lite för rolig, så det var svårt att bromsa, och då hängde inte riktigt kroppen med. Vi trappade upp hennes träning från promenader och crosstrainer, via lätt löpning, till att numera köra mycket intervaller och tuffare cardiopass. Numera, med lite mer stretch, funkar hälsenorna jättebra och hon springer ett par gånger i veckan.

Ina har nu startat upp en blogg, för att vi lättare ska kunna följa henne. Den hittar ni här, med det fyndiga namnet Fly 4 fitness. Hon är ju trots allt flygvärdinna…

Hon gav mig också tillåtelse att visa er några före- och efterbilder. Jag får lite svindel vid tanken på att hon faktiskt tagit sig hela den här vägen, under det halvår vi jobbat ihop. Otroligt starkt och jag ser så enormt mycket fram emot att få hjälpa den här tjejen fram till scenen. Jag vet att hon kommer att nå dit, kosta vad det kosta vill!

Innan start, 100 kg

En jämförelse, de två första månaderna

Nytagna bilder, från igår 3 september 2012, 76 kg, dvs -24 kg sen januari

 

Katarina Wall Stenberg

Våren 2010 hade jag precis fyllt 41 och fullföljt mitt livs första Tjejklassiker.  Jag älskar att träna och har sällan problem med bristande motivation, men efter Tjejklassikern upptäckte jag att jag inte hade något konkret mål längre.  Efter en stunds funderande kom jag på att jag ville prova ett seriöst tränings- och kostupplägg för att se vad jag (trots min ålder!) kunde uppnå på 3 månaders sikt.  Jag tog kontakt med Madde (som jag känner genom min träningsdagbok på Shapelink) och hon föreslog ett 3-månaders program där hon lägger upp kost och träning 4 veckor i taget.  Vi formulerade konkreta mål, som var att komma i 29″ jeans, kunna göra 15 armhävningar på tårna och utveckla löpträningen.  Min första uppgift blev att föra kostdagbok och ge en massa grundinformation till Madde som underlag för programmet.
Jag fick både kostprogrammet och träningsupplägget en vecka i förväg via mail, och de få frågor jag hade svarade hon på samma dag.  Till träningsprogrammet hade hon bifogat länkar där man kunde se hur styrkeövningarna skulle utföras, och det var en stor hjälp.
Under tiden jag körde programmet hade vi mailkontakt ungefär varannan dag och en större utvärdering en gång varje vecka.  Jag mailade Madde ofta med små frågor som till exempel om jag kunde byta plats på några träningspass, hur jag skulle lägga upp måltiderna om jag körde flera pass om dagen och (väldigt ofta) hur jag skulle få i mig vettig mat på restauranger och resor.  Jag fick alltid hjälpsamma, konkreta svar inom några timmar, och kände hela tiden ett stort stöd från Madde.  Hon kommenterade mina träningspass i min träningsdagbok och kom med uppmuntran när jag behövde det som bäst.  Efter 4 veckor fick jag ett nytt program, så det blev totalt 3 program under tiden samarbetet varade.  Madde var väldigt lyhörd för när någon mat inte passade mig eller när jag behövde stuva om i träningen på grund av resor eller annat.  Den veckovisa utvärderingen blev veckans höjdpunkt för mig när jag kunde skriva av mig hur veckan hade varit, och sedan få utförlig, personlig feedback från Madde.
Efter 12 veckor var jag starkare, smalare och hade hittat mer variation och glädje i löpningen.  Den största skillnaden var nog ändå kosten:  Jag hade fått rutiner med bra mat som passade ihop med träningen och gjorde att jag slapp vara hungrig jämt.
Det har gått ett halvår sedan jag gjorde den här satsningen, och jag har behållit de goda tränings- och kostvanorna och kunnat fortsätta att bli starkare, snabbare och mättare!  Jag kan varmt rekommendera Madde till alla som behöver en seriös, kunnig, engagerad och inspirerande coach.