Det blev en timmes promenad i regnet i alla fall. Med gott sällskap spelar det liksom ingen roll att det regnar, man glömmer det när man går där och pratar om allt möjligt. Dessutom var hon så positiv så det gick inte att deppa. ”Vädret kan vi inte påverka!” konstaterade hon glatt. Och precis så är det, like it or not.

Jag fick se några nya vägar häromkring idag igen. Det finns hur många som helst och en del av dem kommer att bli perfekta att promenera med vagnen så småningom. En del, som den vi gick idag, påminner mig om 18 kilometers-slingan i Skatås, upp och ner, rötter, sten och små stigar. Inget för nån barnvagn men jag kan tänka mig att jag kommer förlägga en hel del trailpass där i vår. Mysigt som attan att springa på mjuk mossa omgiven av höga träd!

En timme gick jättefort och först när vi var tillbaka hemma kände jag hur trötta mina fotleder och vader var. Det är bra styrketräning att gå i näst intill obanad terräng. Ett tips för den som lätt vrickar fötterna, stärk upp dina fotleder genom att promenera på så mycket ojämn mark du kan, det gör susen!

Glad granne mitt i  den fantastiska utsikten.