Imorgon går vi in i den åttonde månaden, då är det alltså exakt två månader till beräknad förlossning. Vissa dagar känns det som jättelite, hur ska vi hinna förbereda allt? Andra dagar känns det superlänge, kan inte herr/fru bebis komma ut snart!? (vi vet könet men har valt att behålla det för oss själva)
Jag känner av mina fogar ibland, speciellt om jag promenerat länge, som igår. Dock känner jag att det är värt det för att få komma ut och få frisk luft och rör på mig, så även om det inte är så smart så går jag ändå. Däremot är tempot inget att skryta med, om jag i vanliga fall utan problem går 7 km/h så går jag nu ca 6 km/h. Snabbare tempo ger direkt smärta eller håll. Varför får man så lätt håll bara för att man är gravid?
Styrkan funkar också fortfarande ok och cykel/crosstrainer går bra. Jag mår liksom okej hela tiden men träningen går på halvfart, som att jag satt fast i ett gummiband kring midjan och försökte springa framåt men hölls tillbaka. Jag haltar lite mest hela tiden när fogarna gör ont men jag kan utan problem utföra allt jag vill i vardagen. Så allt funkar men det finns hela tiden ett litet ”men” med i bilden.
Det jag har börjat märka är att mina magmuskler är rätt spända nu. Det är ju egentligen ganska självklart, de har en betydligt längre väg att gå än i vanliga fall, så till exempel när jag nyser så måste jag alltid ”förspänna” dem, alltså spänna magen innan nysningen, annars spänns de alldeles för snabbt i själva nyset och jag får jätteont, som att de ska gå sönder! Det är framför allt långt ner mot sidorna av magen, ni vet där man ser kanten på själva muskeln som det drar till, i fästet alltså.
Barnmorskan säger att det inte är någon fara, de kommer inte att gå sönder, men likväl gör det ganska ont så jag är noggrann med att spänna direkt jag känner att jag behöver nysa.
Annars tycker jag det rullar på bra, det känns som upploppet nu och jag har börjat planera för hur jag ska avsluta och styra upp med mina klienter till ledigheten. Jag kommer bara att vara ledig på heltid ungefär en månad efter förlossningen, sen har jag fitnessklienter som ska tävla i vår som behöver mig, så då kommer sambon att vara hemma ett par dagar i veckan så jag kan arbeta hemifrån. Dessutom ska nya teamet tillsättas för nästa år, och alla medlemmar där ska få ett bra välkomnande och all information de behöver.
Personlig träning kör jag nog igång med igen framåt mars och då kommer jag också att börja ta in fler klienter igen. Att jobba heltid dröjer dock ett bra tag innan jag kommer göra. Minst ett halvår. Från mitten av december ska jag dock vara ledig och vila lite innan själva ”maratonet” går av stapeln. Det kan nog vara bra att landa och mentalt bli helt redo innan det är dags.
Vecka 32 nu. Fortfarande tycker jag magen är rätt liten och smidig. Vad vågen visar vet jag inte men för två veckor sedan var det + 6 kg, så däromkring.

Jättefin! Inga sammandragningar, då? Jag ser redan din målbild vid förlossningen – en sexmånaders som kravlar omkring (eller, kravlar de då? Har glömt) i skogen vid målgången i Grisslehamn den 29 juni.
Nej inga sammandragningar alls, väntar spänt, undrar hur de känns?
Ja, haha, jag ser målbilden att sambon sköter den lille 6 månaders medan jag själv är ute i skogen och springer med er, som Annie fick göra i år!
Vad fort det har gått! Skönt att du fortfarande kan träna helt ok!