Jag har läst på lite mer om chiafrön sedan jag fick hem en påse förra veckan. Jag vet ju att de används flitigt av raw food-anhängare, att de är supernyttiga och räknas som superfood samt att de mättar väldigt bra. Men jag var nyfiken på hur de kan hjälpa mig som gravid. Det visade sig att det var ett riktigt potent livsmedel just för oss gravida!

Angående proteinhalten i fröet läser jag följande: ”Chia har mer protein än andra sädesslag. Som proteinkälla absorberas Chia lätt, vilket leder till att näringsämnena snabbt når och absorberas av kroppens celler. Detta är särskilt effektivt vid snabb tillväxt, t ex hos barn och ungdomar, cellbildning hos gravida och ammande kvinnor, samt även vid uppbyggnad av muskelceller hos idrottare och motionärer.”

Låter ju grymt!

Om du äter två testkedar Chiafrön per dag så får du i dig hela ditt dagsbehov av både alfalinolensyra och omega-3. Den förstnämnda motverkar bland annat inflammationer i magen och tarmarna, den andra är väldigt nyttig för oss, bland annat för hjärta och kärl, och du får faktiskt i dig mer omega-3 av två teskedar chia än av en normalstor laxfilé. Coolt!

Det där med mättnaden då, blir man verkligen mätt av dem? Ja, tydligen så kan fröet binda upptill 12 gånger sin egen vikt i vatten så eftersom det då sväller så kommer det säkert att mätta mer. Just för mig som gravid finns det inte direkt någon fördel med detta, jag blir ju redan väldigt snabbt mätt med tanke på att magsäcken har lite sällskap där nere, men för folk som till exempel vill hålla sig i form eller kanske försöka gå ner lite i vikt så är det ju jättebra med något som både är fullt av näringsämnen och hjälper dig att hålla dig mätt.

Hypen kring chiafröet startade ju efter att Christopher McDougall skrev om dem i sin välkända bok ”Born to run”, tydligen är det så att tarahumarafolket (huvudpersonerna i boken, som tydligen alltid springer i sandaler och med en redig bakfylla i kroppen, om jag ska överdriva) dricker iskaite, en dryck på just chia, för att förbättra sin uthållighet och återhämtning. Det kanske behövs om man festar som de gjorde i boken…

Hur som helst så verkar det vara en himla bra grej och jag gör tydligen rätt som blandar en sked i gröten varje morgon.