Jag har varit på gymet igen. Jag började alltså lördagen så som jag avslutade fredagen. Idag stod det rygg och bröst på schemat och känslan innan var densamma som innan gårdagens pass. Att det alltid ska vara så segstartat efter några dagars sjukdom!
Har jag varit ifrån gymet mer än 2-3 dagar så kryper latmasken fram. Så är det för de flesta, tricket med att hålla igång sin träning är just att hålla igång den. Folk tycks tro att vi som tränar mycket aldrig måste kämpa med motivationen. Det är självklart helt fel. Däremot är vi tillräckligt starka för att ta oss iväg ändå, och då vänder trenden och motivationen återvänder.
Det vet vi av erfarenhet och därför kör vi även de pass som tar emot.
Undantaget är förstås om man är övertränad och därför slåss med motivationen men efter sjukdom eller annat uppehåll vet man oftast att det är just rutinen som rubbats.
Självklart ångrade jag inte att jag tog mig iväg och efter styrkan toppade jag med 20 minuter på cykeln. Ett steg närmare rutinen igen!

Precis så är det! När man kommer in i en god cirkel med mat och träning går det som på räls, men så fort något kommer i vägen (förkylningar, stress osv) och rubbar balansen får man nog kämpa mot den inre latmasken…
Visst är det så… Alltid jobbigare att komma igång efter ett litet uppehåll. Men härligt att du kom iväg och tyckte om det!