Idag har jag hunnit med tre olika föreläsningar, en om knä- och axelskador, en om mental träning och en om kost. Sammantaget faktiskt en bättre dag än igår men de små organisatoriska missarna fortsatte på samma nivå som igår och lade sig som en irriterande matta över hela dagen. Störande och onödigt. Ni måste planera bättre till nästa år, hör ni det? Salsbyten måste informeras om, inte vid den nya salen (duh!) utan vid den gamla, dit alla troligen kommer att gå…

Knä och axelskador- eller? Martin Haines och Jonas Morin

Den här föreläsningen skulle egentligen hållas av en annan kille men han fick förhinder. Ersättarna som var från intelligent training systems gjorde dock ett fantastiskt jobb och detta var helgens absoluta höjdpunkt. Äntligen fick jag lära mig något konkret! Vi pratade om olika typer av axel- och knäskador, hur vi kan utreda vad som är fel och vilka övningar vi kan använda för att stärka upp kroppen och bli av med problemet. Vi fick testa på varandra, studera obalanser och hur exempelvis skulderbladet reagerade på olika rotationer i axelleden och därefter diskutera vad det berodde på och hur vi kan träna vårt klienter så att dessa svagheter/skador/stelheter försvinner.

De pratade också mycket om hur olika leder hör ihop och att en skada i ett knä inte alls behöver komma från en obalans i muskulaturen just runt knäet, det kan lika gärna bero på något mekaniskt fel kring axelleden eller i höften. Kroppen är komplex och vi måste titta på helheten för att kunna utröna en obalans ursprung.

Jag var så imponerad av de här männens kunskap att jag faktiskt funderar på att gå en av deras biomekanikutbildningar!

Styrketräna hjärnan!- Frida Werander

Här trodde jag, och hon lovade också i början av passet, att vi skulle få lite konkreta tips kring hur vi kan coacha våra klienter mentalt när de hamnar i svackor. Det vi istället fick var ett samtal där många i gruppen kom med bra tips på hur vi kan lyfta dem medan föreläsaren mest var inne på att mental träning inte är något vi har tid med på våra PT-timmar. Istället förespråkade hon att vi ska skicka ut coachingfrågor till våra klienter som de kan jobba med hemma för att stärka sin självkänsla. Som Frida uttryckte det, ”om vi ska hålla på och berömma dem jämt, hur ska de då klara sig de dagar då vi inte är med dem på gymet eller hemma?”

Ja, det är en bra fråga, men visst fasen måste det väl vara så att vi gör vårt bästa under den tid vi är med dem, resten av deras liv kan vi ju inte ta ansvar för, det är omöjligt? Och kanske är det så att vi genom att peppa dem under passen kan plantera positiva tankar i deras huvud, som sedan lever kvar och smittar av sig på deras vardag?

Sen tycker jag av princip inte att man ska berätta om enskilda fall, om det inte är i studiesyfte. Att berätta om en klient som gör si eller så och sedan skratta åt det. Så gör man bara inte. Att berätta att ”problem X löste jag såhär” det är helt okej, men att använda klienternas personlighetsdrag för att skapa en barriär mellan dem och oss och kalla oss för eliten, det ger bara en stor klump i magen. Jag skämdes å hennes vägnar. Och var extremt glad att jag inte är en av hennes klienter.

 

Slutklämmen var i alla fall att vi bör låta våra klienter jobba själva med sin mentala träning, och inte fasen blev jag klokare på det. Om en klient kommer till mig med sin motivationsdipp, ska jag då skicka hem henne med ett frågeformulär och önska lycka till?

 

Aktuella koströn- Susanne Gustavsson

Här fick jag något att jämföra med gårdagens forskare som förespråkade massor av fett och minimalt med kolhydrater. Sussi utgår mycket från Livsmedelsverket i sina rekommendationer och gick igenom hur kostråden förändrats sista åren och kommer att förändras framöver också. Hon visade studier på proteinintag och styrketräning hos äldre, studier om fibrers betydelse för att lindra vissa sjukdomar och hon kändes allmänt sund och balanserad.

Jag bad henne bemöta de påståenden som Fredrik kom med igår och hon menade att för att bota sjukdom (som tex diabetes) så kan en kost vara effektiv, men man kan inte bara ta den typen av kost och applicera på en fullt frisk befolkning och tro att de ska svara likadant på den. Sen sade hon att antioxidanter i för stora mängder kan minska träningseffekten men att då handlar det om tillskott i tablettform, inte av vanliga bär/frukt. Susanne förespråkade en ganska stor mängd kolhydrater, och  speciellt fullkorn och fibrer låg henne varmt om hjärtat, mycket för att de studier hon visade hade funnit att mättnaden blev väldigt god av dem, vilket ledde till att risken att överäta minskade.

Min personliga åsikt i frågan om fett vs kolhydrater är att kolhydrater överkonsumeras alldeles åt h-vete idag. Vi kan äta betydligt mindre än vi gör och leva väldigt gott ändå, med fina träningsresultat. Dock skulle jag aldrig ta bort dem helt. Jag tycker istället att man ska tajma dem, före och efter träning, för att få nytta av dem. Visst kan vi leva utan kolhydrater, frågan är om vi får ut maximal effekt av våra pass? Är man inte elit så bryr man sig kanske inte om de sista procenten man tappar men mitt jobb, som faktiskt jobbar en hel del med fitnesstävlande bland annat, är ju att få ut maximal effekt från var och en och då tror jag inte att det är speciellt smart att ta bort kolhydraterna helt. Givetvis finns det undantag, som överallt, en del klarar sig utmärkt utan och då ska de självklart fortsätta äta så!

Jag gillade Susannes föreläsning, hon sade en del intressant om aminosyror och deras tajming, bland annat just det att det mest effektiva är att inta dem innan träningen, inte efter som man trott förr, men att efter också fungerar, bättre än att inte inta några alls. Vi har ju ett öppet fönster ca en timme efter träningspassen när vi faktiskt har chansen att styra var den energi vi äter hamnar. Det är dumt att inte utnyttja det, även om ingen kommer att dö av att inte äta något inom den första timmen. Återigen handlar det om ifall vi vill optimera våra resultat eller ”bara” träna på.

 

Så tre pass idag, fyra igår. Två bra idag, ett bra igår (screeningen). Så kan jag sammanfatta min åsikt om helgen. Som sagt, det kommer att krävas en del för att de ska få mina pengar nästa år.