Jag har varit avstängd från omvärlden i nästan två dygn. Om jag bortser från de timmar jag arbetade fredag morgon och igår morse så har jag inte ägnat internet eller livet omkring en tanke. Bloggen har fått lite välbehövlig flyttvila medan vi har transporterat vårt liv från 65 kvm till 115. Det sägs att man aldrig är sysslolös när man har hus och det har redan visat sig vara sant.

Igår kväll, efter att ha premiärgrillat med alla fantastiska flytthjälpar (eller nästan alla) så tog vi en promenad runt byn. Jag hittade direkt en potentiell löpväg som ska testas senare idag. Jag gick där, mätt som en plätt, med ett gäng härliga människor omkring mig, faktiskt uteslutande sambons vänner (mina har också hjälp till- tack!! men kunde inte stanna till kvällen) och kände mig otroligt tacksam över att folk ställer upp och jobbar för varandra en hel dag, med bara glada miner, massor av energi och aldrig ett klagande ord trots att jag pekade och instruerade som värsta arbetsledaren för att få allt på plats. Snacka om att vi har tur som får omge oss med så många vänliga själar!

Idag vaknade jag alldeles för tidigt, med en hemsk huvudvärk, troligen på grund av alldeles för djup sömn. Jag känner mig så glad över att vi valde detta, att flytta från bullret i stan till lugnet på landet, och jag ska ägna den här dagen åt att njuta av vårt nya boende och försöka att inte stressa över alla flyttkartonger. Var sak har sin tid.

Och senare idag blir det löpning, jag längtar!

Bjuder på några bilder från flyttkaoset