Efter intervjun i morse åkte jag direkt upp till Skatås för att träna med en pt-kund. Löpning och löpskolning stod på programmet, och vi hann även med ett gäng intervaller, både i backe och på flacken.

Det var otroligt mycket folk ute i spåren, många ungdomar som orienterade, många äldre som gick med stavar och många därimellan som både sprang och gick. Människor tinar verkligen fram nu när värmen kommer. Jag tycker det är väldigt roligt och jag blir glad över att många är så måna om sin hälsa.

Dock skulle jag verkligen önska att träning var en del av livet året runt, inte bara på sommaren. Givetvis är det bättre att träna på sommaren än att inte träna alls, men ur skadesynpunkt kan det bli ganska problematiskt att träna under korta perioder för att sedan vila under lika lång period eller längre. Kontinuitet och successiv utveckling är avgörande för att hålla sig skadefri.

Jag har skrivit om det här förut, men jag vill att ni verkligen funderar. Många av er läsare tränar säkert året runt och då är ju allt bra, bara att fortsätta likadant! Men för de som inte gör det, varför gör de det inte? Är inte hälsan lika viktig på vintern som på sommaren?

Jag läste just en artikel om LCHF i den tidning vi fick igår på bloggträffen, artikelförfattaren är ganska negativ till LCHF, vilket jag personligen också är. Jag tror inte på att plocka bort en hel grupp livsmedel ur kosten och jag tror att denna diet funnits alldeles för kort tid för att vi ännu ska kunna utreda de långsiktiga konsekvenserna den har på vår kropp.

Det författaren lyfte fram var just detta med långsiktighet. Visst, du kanske blir smal till sommaren, så på så sätt fungerar dieten, men vill du inte hellre vara frisk för resten av livet? Är det inte bättre att lära dig äta balanserat av alla näringsämnen?

Så tänker jag med träningen också. Är det inte bättre att träna året runt, så du får en hållbar kropp med ett friskt hjärta och starka muskler som orkar bära dig länge, än att träna en kort period på våren, när vädret är skönt, för att tappa lite i vikt, eller för att ”nu måste jag komma igång”, om du sedan ändå lägger ner igen i höst?

Kroppen är ju så mycket mer än utseende!

Jag är lite nyfiken på vad ni tänker om det här med regelbundenhet, motivation och målbilder. Är det kanske så att det är lättare att motivera sig till beachformen, eftersom det är ett ganska kortsiktigt mål, än att motivera sig med att bli en pigg pensionär?

Eller vill vi helt enkelt i första hand bli vackra lik, inte gamla?

Gårdagens starka och friska tjejer!

Foto: Catarina Alenius